
Hosted by Sveriges Radio · SV

Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål?”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse?Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”.Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Chunking Express - regi: Wong Kar-WaiTeater:Romantiken - manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater Aktivitet:Kampsport

Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati?De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea YpiTal: Electric Cord Speech - Abraham Lincoln

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag?Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David ThurfjellProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:Glaspärlespelet - Hermann HesseSvindlande höjder - Emelie Brontë

På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är Magnus Florin, dramatens chefsdramaturg, Cecilia Sjöholm, filosof och litteraturvetare, Hans Ruin, filosof och skådespelaren Maria Salomaa. Programledare och producent Peter Sandberg. Antigone i Dramatens uppsättning spelas i en version av Marie Lundquist efter Hjalmar Gullbergs översättning.