
Mindre än fem procent av svenskarna är rökare / Carina åkte till Danmark för att slippa vänta på vård / Socialdemokraterna vill ändra reglerna om arbetskraftsinvandring / Så gör du pesto på ogräs
Loading summary
A
Radio Sweden på lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Peyler. Måndag den 25 maj.
Det är nu mindre än 5 procent av invånarna i Sverige som röker. Enligt Världshälsoorganisationen räknas Sverige därför som ett rökfritt land. Förbundet CAN gör rapporter varje år om svenskarnas rökning. Detta är första gången som rapporten visar att mindre än 5 procent röker varje dag. Mats Ramstedt på CAN säger att det finns flera orsaker till att rökning har minskat.
Cigaretter har blivit mycket dyrare och samhället har varit bra på att informera om faran med att röka. Man kan också få mer hjälp att sluta röka nu än tidigare, säger han. Möjligheten att få hjälp att sluta har ökat under den här perioden. År 2003 var det 16 procent av svenskarna som rökte varje dag. År 2025 var det bara 4,8 procent.
Janne är 57 år och har rökt hela sitt vuxna liv. Han har fått lungsjukdomen KOL men han röker fortfarande varje dag. Han säger att det känns som lugn och ro när han tar en kopp kaffe och en cigarett. Lugn och ro. En cigarett och en kopp kaffe på morgonen.
Men fler svenskar röker då och då. Ungefär 10 svarade att de rökt någon gång den senaste månaden. Till exempel Julia och Sasha i Stockholm. De säger att de röker högst en gång i veckan. Vi röker inte dagligen.
Kanske max en gång i veckan. Knappt. Samtidigt som färre röker så är det allt fler som snusar. Det ökar mest bland kvinnor. Andelen kvinnor som snusar har ökat från 4 procent till 14 procent på 15 år.
Flera hundratusen personer i Sverige har fått diagnosen förmaksflimmer i hjärtat. Det kan göra att pulsen plötsligt blir mycket hög och att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. I många regioner får man vänta länge på att få behandling. Det gör att svenska patienter åker utomlands för att få vård snabbare. Carina Brorsson från Åre är en av dem som inte ville vänta.
Där hon bor är väntetiden över ett och ett halvt år. I januari började hennes hjärta slå snabbare och snabbare. Jag fick lite panik, för jag fick en chock av att det var något problem med hjärtat. Enligt EU:s regler kan människor söka vård i andra EU-länder och få ersättning från sitt hemland om vården godkänns. Carina Brorsson kontaktade en privat klinik i Danmark.
Där fick hon tid efter ungefär en vecka. Efter behandlingen mår hon bättre. Nu mår jag ju bra, tycker jag. Mer än 300 000 personer i Sverige har förmaksflimmer. Läkaren och hjärtspecialisten Anders Englund är orolig över att svenska patienter reser utomlands Vi exporterar patienter och det är ju inte alls bra på sikt.
Socialdemokraterna och Centerpartiet är kritiska till regeringens regler om arbetskraftsinvandring.
Socialdemokraterna tycker inte att politiker ska bestämma vilka yrken som ska få arbetskraftsinvandrare och vilken lön de måste ha. Partiet säger att de vill ändra lagen om de vinner valet.
Från 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare.
Regeringen säger att 27 yrken får ett lägre lönekrav eftersom det är brist på personal i Sverige. Ida Karkiainen från Socialdemokraterna säger att det är bättre att arbetsgivare och fackförbund bestämmer det här. De kallas arbetsmarknadens parter. Här har regeringen valt att själva ta ansvar för att definiera bristyrken och undantagen. Det hade arbetsmarknadens parter mycket bättre kunnat lösa själva.
Från första juni måste man tjäna 90 procent av medianlönen i Sverige för att få arbetstillstånd. I yrkena med lägre lönekrav gäller 75 procent av medianlönen. Medianlönen ligger i mitten av alla löner i Sverige där hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre. Centerpartiets politiker Niels Pårup Pettersen tycker att systemet är dåligt. Han säger att löner ofta är högre i storstäder än i andra delar av landet, till exempel i Jämtland.
Därför kan det bli svårare att klara lönekravet i regioner där lönerna är lägre.
vilket behov som finns på arbetsmarknaden. Partiet kommer ändra systemet om de vinner valet, säger Ida Karkiainen. Det är en viktig fråga, säger hon. Vi tycker att det här är en av de viktigaste frågorna att ta tag i när vi väl får makten igen.
Kirskål är ett ogräs som är gröna blad. De växer i gräsmattor och i rabatten och många försöker bli av med den. Men nu på våren kan man plocka kirskål och äta den. Kirskål sprider sig snabbt och det kan växa mycket på en plats. Berit Henriksson i Jämtland har mycket kirskål på sin tomt.
Hon brukar göra pesto av den. Hon säger att det är godast nu när bladen är små och ljusgröna. Det säger hon till P4 Jämtland. Den allra godaste, den är lite mer klargrön. Hon gör pesto av kirskålen med olja, ost, solroskärnor och vitlök.
Då har jag kirskål och så har jag lite olivolja. Jag har ost och så har jag solroskärnor istället för pinjenötter. Och vitlök och salt. Lite peppar. Jag mixar ihop det så det blir en röra.
Radio Sweden på lätt svenska. Lyssna på alla våra nyheter och poddar i appen Sveriges Radio.
Episode: Måndag 25 maj 2026
Host: Ingrid Forsberg och Jenny Peyler
Publisher: Sveriges Radio
Date: May 25, 2026
Purpose: Nyheter på lätt svenska till nya i Sverige
Denna episod av "Radio Sweden på lätt svenska" erbjuder en sammanfattning av aktuell svensk nyhetsrapportering, särskilt riktad till dem som är nya i Sverige. De viktigaste teman är minskad rökning, ökande snusanvändning, problem med väntetider i sjukvården, ändringar i regler för arbetskraftsinvandring och ett tips på hur man kan använda kirskål i matlagning.
Tidsstämpel: [00:27] – [02:36]
Tidsstämpel: [03:02] – [05:02]
Tidsstämpel: [05:02] – [07:55]
Tidsstämpel: [07:55] – [09:19]
Tidlösa ämnen, pedagogiskt språk och vardagsnära tips gör detta avsnitt särskilt värdefullt för nya och nyfikna svenskar.