Onsdag 8 april 2026

Summary

Radio Sweden på lätt svenska: Onsdag 8 april 2026 – Sammanfattning

Översikt

Den här episoden av Radio Sweden på lätt svenska, ledd av Nina Mousa och Jenny Peyler, presenterar aktuella och relevanta nyheter för nya svenskar. Fokus ligger på skola, integration, sjukvård och påsklovsaktiviteter. Tonen är saklig, informativ och lättillgänglig.

---

Viktiga Diskussionspunkter & Insikter

1. Dömda Brottslingar som Lärare på Gymnasieskola (00:27–02:34)

• Bakgrund: Ekot har avslöjat att personer dömda för brott har undervisat på Svea Gymnasium i Sollentuna, en skola som ska lära elever att driva företag.
• Detaljer: Skolan använder även externa företagare och investerare som lärare. En av dem, tidigare ägare till en strippklubb, arbetade där medan han väntade på fängelsestraff för grova ekonomiska brott.
• Rutinkontroller: Rektorn, Anna-Karin Sundmark, hävdar att skolan följt regelverket genom att kontrollera brottsregistret men ingenting om domar framkom.
  • Citat – Anna-Karin Sundmark, Rektor (01:39):
    “Vi kollar alltid belastningsregistret och när vi gjorde det framkom det inga domar och det var inte heller så att det framkom någonting om strippklubbar.”
• Elevreaktioner: En elev (röst utbytt) uttrycker oro och frustration:
  • Citat – Elev (02:08): “Det känns löjligt och nästan skrattretande att just de här personerna ska lära oss att bli företagare.” “Det börjar mer och mer kännas som ett socialt experiment eller som ett prank.”

---

2. Många Vill Lämna Utsatta Områden (02:34–04:34)

• Rapport från Järvaveckan: Över hälften av de boende i utsatta områden överväger att lämna Sverige, främst på grund av kriminalitet, otrygghet, ekonomi och svårigheter att få jobb.
• Personliga berättelser:
  • Mohamed Abdullahi från Rinkeby: Överväger att flytta utomlands efter examen som civilingenjör på grund av brist på arbetsmöjligheter.
    • Citat – Mohamed Abdullahi (03:02): “Inte så mycket arbetsmöjligheter skulle jag säga.”
  • Ahmed Abdirahman, VD Järvaveckan: Diskuterar hur höga skatter, begränsade ekonomiska möjligheter och begränsad kreativitet driver folk att se sig om efter bättre chanser utomlands.
    • Citat – Ahmed Abdirahman (03:46):
      “För höga skatter, att man inte har ekonomiska möjligheter och att man inte kan ha bättre kreativitet i Sverige utan de känner man att man hittar i andra länder.”
  • Sabri Abbas, Rinkeby: Lyfter fram fördelarna med det svenska systemet — arbete och bra vård.
    • Citat – Sabri Abbas (04:19):
      “Alla mina barn står här och jobbar där och vården är bra också. Jag tackar Sverige.”

---

3. Långa Väntetider på Operationer (04:34–06:58)

• Fakta: Nästan 50 000 personer har väntat längre än 90 dagar på operation, trots lagstadgad vårdgaranti.
• Personligt fall: 85-åriga Vanja från Gävle förlorade synen på ett öga efter lång väntan på tid hos ögonmottagningen.
  • Citat – Vanja (05:21): “Jag tycker ju det att har jag fått en riktig ögonläkare när jag sökte i Gävle då har jag ju inte behövt kanske mista synen.” “Det tog för lång tid. Ett helsike för lång tid.” (06:58)
• Orsaker: Pandemin ökade köerna. Nu ökar både antalet operationer och antalet patienter då befolkningen åldras, enligt Johan Karme, SKR.
  • Citat – Johan Karme, SKR (06:31): “Faktum är ju att operationstakten i svensk sjukvård ökar. Men behoven utav de här eller de patienter som man kan hjälpa blir fler.”
• Regionella skillnader: I Norrbotten väntar över 60% över 90 dagar, i Jönköping ungefär 10%.

---

4. Påsklovsaktiviteter: Barn lär sig släcka bränder (07:25–08:35)

• Initiativ: I Norrköping ordnar Räddningstjänsten brandövningar för skolelever.
• Barns upplevelser: Laura Szabo, 11 år, och Olle Lundholm, 12 år, berättar om att prova brandmanskläder och lära sig släcka olika typer av bränder.
  • Citat – Laura Szabo (08:02): “Hon släckte en brinnande docka genom att lägga över en filt.”
  • Citat – Olle Lundholm (08:11): “Jag tycker jag har lärt mig hur man ska släcka eldar i kastruller och hur man släcker eldar på dockor.”
  • Citat – Laura Szabo (08:35): “Det känns mycket, så jag kan typ bli brandman sen.”

---

Minnesvärda Ögonblick & Citat

• Rektorns försvar: Hur brottsregister inte alltid visar allt — “Vi kollar alltid belastningsregistret ... det framkom inget.” (01:39)
• Elevens fyndiga oro: “Det känns löjligt ... nästan skrattretande.” (02:08)
• Personliga berättelser om utanförskap och framtidstro: “Inte så mycket arbetsmöjligheter skulle jag säga.” (03:02)
• Tacksamhet mot Sverige för sjukvård och jobb: “Alla mina barn står här och jobbar ... Jag tackar Sverige.” (04:19)
• Oro över sjukvård: “Det tog för lång tid. Ett helsike för lång tid.” (06:58)
• Barns lärande under påsklovet: “Jag tycker jag har lärt mig hur man ska släcka eldar ...” (08:11)

---

Tidsindex för Viktiga Segment

• 00:27 — Svea Gymnasium: Brottsdömda lärare och skolans svar
• 02:34 — Utsatta områden: Utvandringsplaner och personliga röster
• 04:34 — Sjukvård: Väntetider på operation, Vanjas berättelse
• 07:25 — Påsklov: Barn lär sig brandsäkerhet med räddningstjänsten

---

Sammanfattning

Episoden tar upp dagsaktuella frågor som berör många i Sverige — från rättssäkerhet och arbetsmarknad till sjukvård och barns trygghet. Med personliga berättelser och sakliga fakta blir nyheterna begripliga och nära lyssnarens vardag.

Transcript

[A]

Radio Sweden på lätt svenska med Nina Mousa och Jenny Peyler. Onsdag den 8 april.

Elever på en gymnasieskola i Stockholm har haft dömda brottslingar som lärare. Det visar en undersökning som Ekot gjort. Svea Gymnasium i Sollentuna drivs av Svea Partners AB. På Svea Gymnasium går det runt 220 elever. Skolan vill lära elever att driva företag.

Det är inte bara lärare som undervisar utan skolan bjuder även in företagare och investerare som får undervisa. En undersökning av Ekot visar att flera av de som undervisat i skolan har dömts för brott. Bland annat en person som tidigare ägt en strippklubb som arbetat på skolan under tiden som han väntade på sitt fängelsestraff. Han har nekat till brotten men han dömdes för grova ekonomiska brott. För att få jobba på en skola i Sverige kontrolleras man i brottsregistret.

Anna-Karin Sundmark är rektor på gymnasieskolan. Hon säger att de inte visste att de här personerna varit dömda. trots att skolan kontrollerat dem. Vi kollar alltid belastningsregistret och när vi gjorde det framkom det inga domar och det var inte heller så att det framkom någonting om strippklubbar. En elev på skolan säger att det är löjligt att dömda brottslingar ska undervisa dem.

Vi har bytt ut elevens röst. Det känns löjligt och nästan skrattretande att just de här personerna ska lära oss att bli företagare. Eleven är orolig och säger att det känns som att gymnasieskolan håller på med ett experiment. Eller driver med eleverna. Det börjar mer och mer kännas som ett socialt experiment eller som ett prank.

Över hälften av de som bor i utsatta områden funderar på att lämna Sverige. Det visar en rapport från Järvaveckan. Mohamed Abdullahi i Rinkeby överväger att flytta utomlands när han tagit examen som civilingenjör. Han säger att det är svårt att få jobb i Sverige. Inte så mycket arbetsmöjligheter skulle jag säga.

Inte så mycket jobb som De flesta säger att kriminalitet och otrygghet ligger bakom att de funderar på att emigrera och flytta utomlands. Men personer med utländsk bakgrund i utsatta områden säger att det också är ekonomi och jobb som gör att de vill flytta till ett annat land. De tror att de har bättre möjligheter att göra karriär utomlands än i Sverige. Stiftelsen Järvaveckans VD Ahmed Abdirahman säger att en del tycker att skatterna är för höga eller tror att de har lättare att få bra jobb utanför Sverige. För höga skatter, att man inte har ekonomiska möjligheter och att man inte kan ha bättre kreativitet i Sverige utan de känner man att man hittar i andra länder.

Men Sabri Abbas som bor i Rinkeby säger att hennes barn har jobb och att vården i Sverige är bra. Så hon är tacksam, säger hon. Alla mina barn står här och jobbar där och vården är bra också. Jag tackar Sverige.

Nästan 50 000 personer i Sverige som väntar på en operation har väntat längre än 90 dagar. Det visar siffror från Sveriges kommuner och regioner, SKR. I Sverige finns det en lag som säger att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på att få specialistvård eller opereras enligt vårdgarantin. 85-åriga Vanja bor i staden Gävle. Hon förlorade synen på ena ögat.

Efter att hon fick vänta länge på vård. Under två års tid kunde Vanja inte boka en tid på ögonmottagningen på Gävle sjukhus. Jag tycker ju det att har jag fått en riktig ögonläkare när jag sökte i Gävle Då har jag ju inte behövt kanske mista synen. Det är så jag ser det. Vanja opererades till slut men det blev problem och hon förlorade synen I februari var det över 145 000 personer i Sverige som stod i kö för en operation, visar siffror från SKR.

Av dem så är det cirka 50 000 som har väntat i mer än tre månader. Det är inte okej, enligt vårdgarantin. Under pandemin blev köerna för att opereras längre. Idag görs fler operationer, säger Johan Karme som jobbar på SKR. Men samtidigt så ökar också antalet patienter som behöver opereras då äldre personer blir fler och fler i Sverige.

Faktum är ju att operationstakten i svensk sjukvård ökar. Men behoven utav de här eller de patienter som man kan hjälpa blir fler. Det är stora skillnader mellan regionerna. I Norrbotten får folk vänta längst på en operation. Där hade över 6 av 10 patienter fått vänta mer än 90 dagar i februari.

I Jönköping hade ungefär En av tio fått vänta mer än 90 dagar. Vanja säger att det är ögonmottagningens fel att hon blev blind på ena ögat. Hon fick vänta alldeles för länge, säger hon. Det tog för lång tid. Ett helsike för lång tid.

Nu är det många barn som är lediga från skolan och har påsklov. Många kommuner har aktiviteter för barn under lovet. I Norrköping har barn fått lära sig att släcka bränder av Räddningstjänsten. Laura Szabo är 11 år. Hon fick ta på sig brandmanskläder och släcka bränder berättar hon för P4 Östergötland.

Hon släckte en brinnande docka genom att lägga över en filt.

Olle Lundholm är 12 år. Han säger att han lärt sig att släcka bränder om det till exempel börjar brinna i en kastrull på spisen. Ja, det går bra. Vi har precis tränat på att släcka bränder. Jag tycker jag har lärt mig hur man ska släcka eldar i kastruller och hur man släcker eldar på dockor.

Laura Tjabo säger att hon lärt sig mycket och skulle kunna jobba inom räddningstjänsten sen. Det känns mycket, så jag kan typ bli brandman sen.

Radio Sweden på lätt svenska