Podcast
Svenska ikoner
Hosted by Sveriges Radio · SV
Porträtt av svenskar som på olika sätt har satt tydliga avtryck i vårt land. Från 2014-2020. (Programmet släpper inte längre nya avsnitt.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ansvarig utgivare: Lisa Helgesson
10episodes
Episodes
Newest firstAll episodes
Leif "Smokerings" Anderson - entertainern i etern
Dec 28, 202000:43:54Tap to summarizeMed sin hesa karaktäristiska stämma bjöd denne legendariske radioman i nära 40 år svenskarna på amerikansk storbandsjazz. Han ses idag som en sann folkbildare men själv kallade han sig underhållare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Leif "Smokerings" Anderson hade en närmast magisk förmåga att presentera musiken i sina radioprogram. När tonerna av amerikansk jazz vävdes samman med Leif Andersons mörka skånska stämma var det för många som att förflyttas till nattklubbarna i Harlem, New York på 1930-talet, The Cotton Club eller The Savoy Ballroom. I hans radioprogram förflyttades lyssnaren både i tid och rum. Under 39 år ledde Leif Anderson programmet ”Smokerings” i Sveriges Radio, där han främst spelade amerikansk, mjuk och melodiös storbandsjazz från swing-epoken. Han presenterade band som Ellington, Dorsey, Lunceford, Bunny Bergian, Count Basie, Artie Shaw och många andra. Tre dagar före sin död slog han Svens Jerrings tidigare radiorekord med ”Barnens Brevlåda” genom att sända det 1786:e Smokerings-programmet. Det är svårt att idag avgöra hur enormt mycket han har betytt för jazz-intresset i Sverige. – Hans stämma blev som ett med den musik han presenterade. Det blev till mer än prat och musik. Det förvandlades istället till ett slags blåtonad poesi som berörde mig djupt, säger Dan Kristensson som gjort programmet. Leif dog den 17 november 1999. Han blev 74 år. Medverkande: Frans Sjöström, musikproducent på Sveriges Radio Sven-Erik Palmbring, god vän med Leif Jan Olsson, journalist Bo Nilsson, ljudtekniker och kollega Carl-Otto Strandh, trumslagare med specialitet jazz och swing Sara Ljunggren, sångerska i Smoke Rings SistersAnna-Maria Sernhult, jazz-sångerska från Göteborg Programmet är gjort 2020 av Dan Kristensson Exekutiv producent: Sofia Kottorp
Transcribe →
Alexandra Charles - Nattens drottning
Oct 18, 202000:40:25Tap to summarizeHon är 22 år och tycker nattlivet i Stockholm är torftigt. Och hon behöver en försörjning. Så hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kändisar från hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Invigningen blev väl en slags succé får man säga. Det talades vida om detta, säger Alexandra Charles von Hofsten. Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 år. Alexandra och hennes dåvarande fästman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande på 60-talet. Och med Alexandras intåg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gäster och gungande dansgolv. Och en blandning av gäster med olika bakgrunder, åldrar och stilar. – På Alexandras var alla välkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving. Alexandras har också blivit känt för alla kända människor som brukade besöka stället. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel är bara några av dem. Och bland de utländska gästerna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire. Men medaljen har också en baksida och de 20 åren som nattklubbsdrottning var inte bara en fest. – Man blir ju på något sätt en aktör på en arena, och man måste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, säger Alexandra Charles von Hofsten. I dag är hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hälsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gång var nattens ögon är nu själv på väg in i ett mörker. Hon har drabbats av en ärftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lärt sig att leva med och försöker förlika sig med. – Det är märkligt det här med nattklubbsdrottningen och att det här med ögonen gör att jag mår bättre när det är skymning och kväll, för då har jag lättare att se. Programmet är gjort 2020 av Sally Henriksson.Tekniker: Kristofer Krook. sally.henriksson@gmail.com
Transcribe →
Pia Sundhage – Sveriges första kvinnliga fotbollsproffs
Jun 16, 202000:38:57Tap to summarizeHon har spelat 21 år i svenska damlandslaget och varit förbundskapten för Sverige, USA och Brasilien. Genom hela karriären har hon mött många fördomar och kämpat för damfotbollens rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olivia Bons träffar Pia för en intervju i mellandagarna 2019 hemma hos Pias syster. Hon är i Sverige för att fira jul och nyår innan hon ska tillbaka till Brasilien igen och träna det brasilianska damlandslaget. I intervjun berättar Pia Sundhage om att hon sen hon var liten levt för fotbollen och om varför det är viktigt för henne att lyfta fram damfotbollen. Medverkar i programmet gör även hennes assisterande och före detta lagkompis Lilie Persson och hennes storasyster Ingalill Sundhage. Programmet är gjort 2020 av Olivia Bons på Umami produktion. olivia@umamiproduktion.se
Transcribe →
Eva-Lisa Bengtson - Sveriges första transaktivist
Apr 12, 202000:34:39Tap to summarizeUtåt sett en arbetande familjefar. I sin ensamhet, klädd i kjol, kvinnan Eva-Lisa. I en tid då samhället såg på transpersoner som perversioner startade hon Sveriges första rörelse för transpersoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eva-Lisa Bengtsson är ett välkänt namn bland HBTQ-aktiva i Sverige. Hon blev en mittpunkt för transpersoner så tidigt som 1964, då hon startade brevklubben Transvestia. Transvestiter och transsexuella, vilka tidigare inte haft någonstans att vända sig, hade nu en person att adressera sina tankar, känslor och funderingar till. Klubben blev så populär att den snart övergick till att bli en fysisk träffpunkt på söder i Stockholm. Men det var långt ifrån problemfritt att dra igång en transrörelse i mitten på 1960-talet. Homosexualitet klassades som en sjukdom och så kallade ”könsöverskridare” ansågs vara perversa. Transvestia tvingades arrangera sina träffar bakom låsta dörrar och när hyresvärden till Spegelsalen, där de höll till, fick reda på vad som försegick i lokalerna bröts kontraktet. I programmet berättar vännen och konstnären Sam Hultin om Eva-Lisas liv, med hjälp av arkivet Eva-Lisa lämnade efter sig, bestående av brev och bilder från Transvestias begynnelse. Dessutom medverkar psykiatern Lars Ullerstam, vän till Eva-Lisa som ställde sig bakom henne i kampen för lika rättigheter, och aktivisten tillika väninnan Maria Sundin. Programmet är gjort 2020 av Aleksa Lundberg.
Transcribe →
Svenska ikoner Claes Eriksson - den envisa galenskaparen
Apr 9, 202000:47:18Tap to summarizeI över 40 år har han fått svenska folket att skratta åt bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer på att lägga av trots att det blir allt svårare att skriva nytt material. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här får vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 år, på hans hemmaplan, på scenen på Lorensbergsteatern i Göteborg där han för tillfället spelar enmansföreställningen Vardagsmat, en föreställning där han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland. – Det är med blandade känslor, det har väl att göra med åldern. Förråden sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar på utvecklingen av samhället med en liten trött blick, säger Claes Eriksson. I över 40 år har han underhållit svenskarna och nämns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, Killinggänget och Grotesco. I princip står han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framåt med en omvittnad envishet. En envishet som både har varit en tillgång och belastning. – Ibland har jag väl drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner. Programmet är gjort våren 2020 av Peter Gropman, på produktionsbolaget Iris media. peter.gropman@irismedia.se
Transcribe →
Barbro Alving - Kärringen Bang mot strömmen
Mar 22, 202000:38:10Tap to summarizeDjärv och orädd och alltid med skrivmaskinen i resväskan slog hon igenom som en av våra mest kända journalister. Men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och ofta tog hon till spriten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barbro Alving slog igenom när hon, på uppdrag av Dagens Nyheter, rapporterade från OS i Berlin 1936. Med sitt säregna tilltal blev hon Bang med hela svenska folket – som kåsör, recensent och allmänreporter befann hon sig påfallande ofta mitt i händelsernas centrum. Hon rapporterade från inbördeskriget i Spanien, finska vinterkriget, från Indien och Hiroshima efter atombomben. Redan som barn deklarerade Barbro Alving att hon ville bli journalist. Och journalist blev hon, men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och allt som oftast tog hon till spriten. Här berättar Beata Arnborg, själv journalist och författare till biografin "Krig, kvinnor och Gud" och kvinnohistoriker Kristina Lundgren om journalisten Bang som inte tvekade att ge sig ut på uppdrag runt om i världen. Barbro Alving levde 1909-1987. Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Berg
Transcribe →
Lasse Åberg - den dåliga humorns mästare
Dec 25, 201900:35:11Tap to summarizeVem är han för dig? Killen i tigerdräkt, vilsen charterresenär, konstnär med eget museum eller artisten som sjunger om pelikaner och zvampar? Möt mannen som tycker att dålig humor alltid piggar upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oavsett vad du förknippar honom mest med så kommer du känna igen honom i programmet Svenska ikoner när Henrik Olsson träffar honom i hans olika roller. Nu, vintern 2019, närmar han sig 80 år och håller fortfarande ett högt tempo. Varifrån kom idéerna till Stig-Helmer-filmerna och vad har han att tacka för att han fortfarande är i livet? "Lite dålig humor då och då piggar upp", det är Lasses motto. Programmet är gjort 2019 av Henrik Olsson.
Transcribe →
Pernilla Wiberg - skidlegendaren
Dec 25, 201900:49:39Tap to summarizeI början av 90-talet går en 20-årig Norrköpingsbo till historien som Sveriges första damsegrare i alpina VM någonsin. Det är början på en framgångssaga som saknar motstycke inom svensk alpin skidsport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det ska bli ett decennium kantat av den ena bragden efter den andra - men allt har sitt pris. I Pernilla Wibergs fall har priset bestått i ovanligt mycket skador då hon ständigt testat gränserna för sin kapacitet. Som ett led i att överträffa idolen från barndomen - Ingemar Stenmark - ger hon sig dessutom i kast med den alpina grenen störtlopp, trots de stora riskerna och omgivningens oro. – För mig var viljan att åka fort och lära mig störtlopp mycket större än riskerna, säger Pernilla i programmet. 1994 skakas den alpina världen av den österrikiska utförsåkaren Ulrike Maiers dödskrasch i störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Tiden efter blir tuff för Pernilla men händelsen gör inte att hon ändrar inställning till sitt eget störtloppsåkande. Knappt två månader senare kraschar dock Pernilla Wiberg i störtloppet i Vail i Colorado och skidvärlden håller andan. I programmet berättar Pernilla även om skattedebaklet som fick henne att flytta från Sverige och om konflikten inom det svenska damlandslaget som tvingade henne att börja träna med Norge. Pernilla Wiberg lade skidorna på hyllan 2002. Idag ser vi henne bland annat som alpin expert i programmet Vinterstudion i SVT. Programmet gjordes 2019 av Fredrik Johnsson. fredrik@fredrikjohnsson.org
Transcribe →
Saida Andersson – hela Sveriges spågumma
Nov 22, 201900:35:47Tap to summarizeSäg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen. Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs ”Diskutabelt”. – Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg. Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. – Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal. Programmet är gjort av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.
Transcribe →
Arne Weise - TV-mannen som blev hela folkets julfavorit
Sep 27, 201900:37:29Tap to summarizeI 30 år var han SVT:s julvärd och tände ljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna och ensamheten som smugit på. Arne Weise gick bort september 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT. Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen. – Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där! När Henrik Olsson träffar Arne Weise hösten 2018 lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år. – Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan än…vaddå? funderar han. Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018. Arne Weise gick bort i september 2019.
Transcribe →