Loading summary
Transcript49 lines
- [00:01]
A
Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om svenska dialekter. Och jag tror det här är ett ämne som många är intresserade av. Så ja, jag ska prata om svenska dialekter, vad är en dialekt, lite historia, lite intressanta psykologiska saker och så ska jag gå igenom några av de mest kända dialekterna i Sverige och prata om dem. Och innan vi börjar så vill jag säga någonting viktigt, ett viktigt meddelande.
- [00:56]
Så jag söker nu tio personer för mitt helt nya projekt. Jag söker tio personer som har studerat mycket svenska, förstår mycket svenska, till exempel att man förstår den här podden ganska bra, men man känner att man fortfarande inte talar flytande, man använder fortfarande engelska med svenskar, man kanske är frustrerad att man fortfarande inte talar flytande, att man inte känner sig fri på svenska. Så om du känner att det här passar på dig, att du du redan förstår mycket svenska, du har redan pluggat mycket svenska, kan mycket svenska, men det är fortfarande svårt med att prata med svenskar, att förstå saker runt dig, böcker, filmer, serier och så vidare. Okej? Då passar du som en av de här personerna.
- [02:16]
Om du är redo att investera i dig själv och få resultat så kan det här vara intressant för dig. Det här kommer vara sex månader. Du kommer fokusera på att börja leva språket. Så sluta vara student och börja leva svenska tillsammans med en grupp dedikerade elever och med mig och mitt team av mina bästa lärare. så kan du vara med i det här pilotprojektet, alltså en av de första personerna som är med i det här programmet och du kan då vara med att forma det helt enkelt.
- [03:05]
Så hör av dig till mig och anmäl ditt intresse och få mer information. så du kan skriva till fredrik.swedishlinguist.com och vi kommer börja den andra mars så se till att anmäla dig så fort som möjligt och det finns bara tio platser. Så, det var det. Jag är taggad inför det projektet, det kommer bli jättekul. Idag ska vi som sagt prata om dialekter.
- [03:44]
Jag ska tacka några patrons.
- [03:49]
Tack till er för att ni stödjer podden.
- [03:57]
Först och främst, vad är en dialekt? Så en dialekt är liksom en variation av ett språk. Så i svenska har vi till exempel skånska, göteborgska, stockholmska i Storbritannien har de olika dialekt i London och i Skottland och i Liverpool och så så att man har olika variationer inom språket så en dialekt har ibland egna ord en dialekt har lite eget uttal, egna språkljud. Till exempel så har vi olika ljud för R i svenska. Jag säger R, så här, ett rullande R.
- [04:57]
Vi säger också ett främre R för att det är fram i munnen. Men längst ner i Sverige i till exempel Skåne där pratar de med ett bakre R nere i halsen som de har i Danmark och Tyskland till exempel. Så vi har olika språkljud och ibland olika ord och ibland kan det till och med finnas skillnader i grammatik lite grann så Okej, så lite historia om de svenska dialekterna så de skandinaviska språken de kommer från början från fornordiskan så fornordiskan var alltså som ett språk och det var kanske det som vikingarna talade och då fanns inte svenska, norska, danska, isländska som egna språk utan det var ett språk fornordiskan den delade sig sedan i två grenar och då var Sverige och Danmark i samma språkgren så att svenskan och danskan är historiskt närmare släkt än till exempel svenskan och norskan. Men nu för tiden så är svenskan och norskan kanske lite mer lika, men historiskt sett så är svenskan och danskan närmare släkt. Och en sak som är väldigt intressant med dialekt är att det är väldigt starkt kopplat till identitet och tillhörighet för ofta är det så att en person som har en stark dialekt känner en stark tillhörighet till sina hemtrakter alltså där man kommer ifrån så Säg till exempel en person, jag har en kompis från Värmland och han känner väldigt starkt att han är från Värmland.
- [07:44]
Han känner en stark tillhörighet till Värmland. Han känner sig verkligen som en värmlänning och han pratar med en väldigt stark värmländsk dialekt. Och andra personer som kanske har flyttat till en annan stad. Man behöver inte ens flytta till en annan stad. Människor som kanske inte känner så mycket tillhörighet till sina hemtrakter.
- [08:19]
De brukar ha mindre dialekt. Så det handlar mycket om den här känslan av tillhörighet. Att man tillhör ett område. Att man identifierar sig med ett område eller människorna där. Men om man gillar sina hemtrakter och känner att man hör hemma här, då brukar man tala med en starkare dialekt.
- [08:58]
Men människor som kanske inte identifierar sig så mycket med sina hemtrakter, de brukar ha en mer neutral dialekt. Och det är en trend att dialekter blir mer och mer neutrala. Så. Och det är såklart lite synd för att det är lite kul med dialekter tycker jag. Och vi ska gå igenom några svenska dialekter nu.
- [09:33]
Och vi börjar med göteborskan. Så jag är inte från Göteborg utan jag är från en stad ganska nära Göteborg men min ursprungsdialekt är inte göteborska. Däremot så har jag fått en del influenser från göteborskan i min dialekt för att jag flyttade till Göteborg och jag kände att jag gillade Göteborg och jag ville gärna vara en del av Göteborg, men jag kände samtidigt att jag inte var helt göteborsk. Så det hörs också i min dialekt att jag har lite blandat göteborska och väschötska. Väschötska talar man i Västra Götaland.
- [10:30]
Men vi ska börja med Göteborskan då. Så vi har vissa drag Alltså vissa egenskaper som karaktäriserar Göteborgskan. Och kanske speciellt den här typiska Göteborgskan som ofta talas av lite äldre personer. För som sagt, dialekterna slätas ut lite grann. De blir mindre och mindre typiska och karaktäristiska men vi ska prata här om de väldigt karaktäristiska dragen som som finns, men som kanske ännu mer har funnits historiskt.
- [11:16]
Så det är färre människor som har de här dragen nu i sin dialekt, men det finns fortfarande. Till exempel, för Göteborskan så säger man kanske fäsk istället för fisk. Så ett kort i blir ett e. Så vi ser fäsk istället för fisk. Och till exempel ett kort y blir ofta ett kort ö.
- [11:45]
Så en kyrka blir en kyrka. Och vi har en väldigt känd byggnad i Göteborg som kallas för Fäskkyrka. Så fäskekörka skulle på vanlig svenska bli fiskekyrkan. Men på göteborgska blir det fäskekörka. Och vi har också att ett kort ö och ett kort u blir ungefär samma ljud.
- [12:19]
Så en dörr blir liksom en dörr. Och Möndal, alltså en stad nära Göteborg, söder om Göteborg, blir liksom Mundal. Mundal istället för Möndal. Och en sak som är också karaktäristisk är att D, T, S, N och L är lite tjockare och de förändras inte när vi har ett R framför för att i många svenska dialekter får vi ett retroflext ljud så vi har generellt i svenska finns det till exempel skillnad mellan ett bord och en bod B-O-R-D, bord B-O-D, bod det är skillnad Men på Göteborgska är det ingen skillnad. Vi säger BOD.
- [13:20]
Och vi säger FÖSTÅ istället för FÖRSTÅ.
- [13:27]
Så vi har inte det här retroflexa ljudet. Men samtidigt så är de här ljuden lite tjockare än ett vanligt D till exempel. Ett Göteborgs D kanske är lite, lite tjockare eller lite längre bak i munnen. Så om man säger du istället för du. Du, du, du.
- [13:54]
En rolig grej med göteborska är att när vi tilltalar en person och man vill säga ej du, hej eller liksom man vill säga man vill få någons uppmärksamhet då säger man dö, ej dö, dö. Det är typiskt göteborska, dö. Vi har många ord också, till exempel enna som inte betyder, det betyder enna ingenting. Änna är bara ett ord som vi har i etaborska. Det betyder ändå ingenting.
- [14:31]
Vi går gärna upp i slutet av meningar. Det låter lite glatt så. Det går ändå upp i slutet på meningarna.
- [14:45]
och vi säger till exempel denna boken istället för den här boken och på korrekt svenska så säger om vi använder denna så ska man säga denna bok men i göteborgska, vi gillar att säga denna boken De flesta ser Göteborgskan som en ganska härlig dialekt. Det är liksom goa gubbar, det låter gött. Det är också ett sådant typiskt göteborgsord att vi säger gött. Det är gött, det ska vara gött att leva. Vi gillar att ha det gött helt enkelt.
- [15:26]
När vi säger hej då till folk, då säger vi ha det gött. Det finns också i andra dialekter runt om i Göteborg, men jag tror inte det finns i Stockholm. Det säger man inte hardy gud. I Göteborg gillar vi inte stockholmare. Vi tycker att de är dryga, helt enkelt.
- [15:53]
Det var min imitation av göteborska. Jag tror att den är ganska bra, men inte perfekt. Så det blev ganska långt om Göteborg där. Vi kanske ska ta lite mindre information om de andra dialekterna. Vi har väschötska som man pratar i Västra Götaland.
- [16:18]
Allingsås, staden jag kommer ifrån, där talar man väschötska. Men det finns olika variationer av Växjötska. Vi har till exempel ofta ett tjockt L. Ett L. Man säger blå.
- [16:40]
Det är blött. Så istället för blött säger vi blött. Man liksom gör någonting med tungan så att det blir blött. Det är blu där du är. Så vi har ett tjockt L.
- [16:59]
Ett L. En älg. Vi säger inte älg, vi säger älg. En älg. Och vi har ofta ett bakre R, men bara i början av ord.
- [17:15]
Så vi säger rondell. En rondell. I stället för rondell. I rondellen. Det ska blinka ut ur rondellen.
- [17:27]
Blinka ut ur rondellen. I stället för blinka ut ur rondellen. Blinka ut ur rondellen. Så det är väskötska. Det låter lite bonnigt kan man säga.
- [17:43]
Det är lantligt att det är folk från landet. Sen har vi Värmland och i Värmland går man också upp lite på slutet på meningarna. Och vi har sådant, ske-ljudet säger vi ske, så vi säger sju sjuksköterskor.
- [18:09]
Och vi säger de istället för dom så de säger sju istället för dom säger sju de säger sju i Värmland och det låter också lite gött sådär för att det går upp i slutet på meningarna så det har lite likheter med norska kan man säga Sen har vi norrländska som egentligen är många olika dialekter men i södra Sverige säger vi norrländska. De har också ett tjockt älg som de säger älg och de har också ett ske-ljud som de säger också 7. Men de har lite andra saker som till exempel de säger jag tycker istället för jag tycker och hon sitter istället för hon sitter så ja jag tycker det är bra eller Jag tycker de är fin. Så de har ofta inte plural på adjektiv. Så, de är fin.
- [19:38]
Alltså, istället för de är fina så säger de, ja, jag tycker de är fin. Istället för, jag tycker de är fina. Ja, jag tycker de är fin. De säger inte istället för inte. Jag kan inte imitera norrländskan så bra, men jag kan försöka.
- [20:03]
Det låter lite så här. De pratar ganska lugnt.
- [20:11]
De säger inte så mycket i Norrland. De är mycket ute i naturen och går på jakt. De åker skoter. Snöskoter. Det är norrländska.
- [20:34]
Sen har vi Dalarna. Dalarna kanske är den mest- speciella i Sverige eller de mest speciella dialekterna för de har många olika dialekter och dialekterna är, det finns dialekter som är så olika svenskan att de egentligen är andra språk. Och alla olika byar i Dalarna har liksom sitt eget språk. Och vi kallar dem för dalmål. Så det finns olika dalmål.
- [21:15]
Alltså olika dialekter i Dalarna. Och de kan ha kvar egenskaper från fornordiskan som inte finns i andra svenska dialekter. Det kanske finns tre genus i stället för två. De kanske har diftonger och andra ljud. Älvdalskan är kanske den mest kända av de här dialekterna.
- [21:51]
Så kolla upp Älvdalska. Googla på Älvdalska. så får ni lyssna på en dialekt som egentligen är ett eget språk. Så det är väldigt intressant. Jag kan inte härma de här.
- [22:09]
Vi har ju också en dialekten som bara är en generell dalmål. Det är bara en annan språkmelodi. När de pratar vanlig svenska så har de en annan melodi ofta. De pratar dalemål. Det låter lite så här.
- [22:30]
Sen har vi stockholmska. Många tycker att stockholmska låter lite snobbigt. Att de låter dryga. Att vara dryg är väl att vara lite arrogant. Folk tycker att stockholmska låter lite drygt.
- [22:51]
Ja, men att de vet bättre än alla andra. Det låter lite som att de är lite översittare. De pratar lite så här och de låter lite... De är stekare, liksom. De hänger på sture plan.
- [23:09]
Fast, ja, egentligen är det inte alla stockholmare som pratar så här. Men det är väl lite mer intressant att prata om stereotyper. Så, ja, men... Och de har ett sånt här i att... De gillar att säga vi, så vi är stockholmare och vi är lite bättre än er andra i Sverige.
- [23:39]
Ja, det är väl lite så de pratar i Stockholm. Och sen har vi då skånska. Skånskan är väl den mest speciella dialekten. Vi kanske inte kan kalla det för en dialekt. För vi som inte är från Skåne, eller som inte är från Skåne, vi tror att skåningarna har en dialekt.
- [24:14]
Men de har egentligen många dialekter i Skåne. Men det är bara skåningarna som kan höra skillnad på de olika dialekterna. De har diftonger, så de säger olika dialekter.
- [24:37]
Gås istället för gås och sten istället för sten. De säger godis istället för godis. De har sådana diftonger. De har ett bakre r. De har egna ord som till exempel träligt.
- [24:59]
Så ja, det är väldigt speciellt med Skåne. Och jag gillar skånska faktiskt. Och det har vi då alltså längst ner i Sverige. Så det allra södraste delen av Sverige. och sen sist men inte minst har vi då finlandssvenska och det finns de talar väldigt speciellt till skillnad från dialekter i Sverige de låter ganska lugna och I Sverige är det svårt att höra skillnad mellan finlandssvenska och en finländsk person som talar svenska.
- [25:56]
Så de har ju då lite olika språkljud. Så de säger till exempel tjugo istället för tjugo. Så de har ett tj-ljudet, så de säger tjugo. köra bil istället för köra bil så jag säger att köra och de säger köra och de har inte heller retroflexa ljud så de kanske säger person istället för person eller ord istället för ord de har också ofta dj alltså att man hör det framför dj så jag säger djur men de kanske säger djur Och vokalerna är olika, skedjuret är annorlunda, så det finns många olikheter mellan finlandssvenska och sverigesvenska. Så det är intressant.
- [27:08]
Och det finns olika finlandssvenska dialekter också såklart. Och det finns också en estlandssvenska. Man talade faktiskt svenska i Estland också för länge sedan, men det finns nästan ingen kvar längre som talar estlandssvenska. Men den dialekten är jättespeciell. Jag hörde en inspelning en gång med Estlandssvenska.
- [27:39]
Väldigt, väldigt speciell dialekt. Ja, så det här var om svenska dialekter. Hoppas det var intressant. Och ja, det finns massa intressanta videor på Youtube om svenska dialekter. Och jag skickar också ut ett nyhetsbrev om svenska dialekter.
- [28:05]
Lite som ett komplement till podden med lite länkar och sådana saker. Jag brukar skicka nyhetsbrev med rekommendationer och tips, ofta på lättsvenska. Så prenumerera gärna på nyhetsbrevet, jag länkar till det. Som sagt, om du känner att 2026, det är året jag ska börja leva svenskan, sluta vara student och börja leva språket, tala flytande, förstå. Hör av dig och anmäl ditt intresse till pilotprojektet på fredrikatswedishlinguist.com Ha det gött, så hörs vi snart igen.
- [28:56]
Gästklipp