
Hosted by Tyngre · SV

Wille och Jacob diskuterar i avsnitt 560 skillnaderna och likheterna mellan hur man tränar för distanslöpning i Östafrika jämfört med Norge. Som utgångspunkt använder vi oss av artikeln Training variability and threshold density: a conceptual comparison of East African and Norwegian endurance training systems. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:07) Skillnader i träningsmetodik mellan östafrikanska och norska löpare (00:07:11) Östafrikanernas historiska dominans inom distanslöpningen (00:12:59) Norges framgångar inom konditionsidrotter rent generellt (00:17:06) Lite kort om själva artikeln vi diskuterar och dess styrker och brister (00:21:45) Ett snedspår kring texter och information som "skapats" av AI (00:28:17) Det typiska träningsmönstret för östafrikanska löpare (00:46:01) Det typiska norska träningsmönstret (00:58:57) Det som kallas högintensivt bland distanslöpare är inte det som lagidrottare kallar högintensivt (01:00:16) Det finns likheter och skillnader mellan metoderna

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om solande, platåer vid styrketräning och hur snabbt man kommer tillbaka från en skada samt vilka två övningar som Jacob respektive Wille hade valt om de endast fått utföra två övningar resten av livet. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:41) Blir muskelminnet starkare ju längre tid man stannar på sin nya toppnivå? (00:21:01) Vad vi vet kring solarium, solande, cancer och hälsa överlag (00:32:20) Om du bara får göra två styrkeövningar - vilka ska man då välja?

I dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en översiktsartikel där man har undersökt hur tränade deltagarna är i studierna från olika översiktsartiklar inom styrketräning. I "Avsnitt 330: Otränad, tränad, elit och världsklass" av podden så diskuterade vi ett förslag till klassificering av hur tränad en person är. Den här klassificeringen har nu forskarna använt för att se vilka deltagarna i översiktsartiklar på olika styrketräningsvariabler är. Resultatet visar att nästan alla studier är utförda på deltagare som klassas som motionärer och det saknas i princip helt studier helt på den väldigt vältränade idrottare, enligt definitionen som de då använde. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här, Tons of Resistance Exercise Research, But Does it Apply to Highly Trained Athletes?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:11:55) Få träningsstudier är utförda på riktigt högpresterande idrottare (00:14:19) Skillnaden på otränad, tränad, elit och världsklass (00:15:08) Problemet med subjektiva termer likt tränad, duktig, bra mm (00:21:01) En snabb genomgång av klassificeringen (00:33:26) Resulatet visar många studier på motionärer och tränade inom styrketräning (00:42:50) Översiktsartikeln i sig nedvärderar nyttan av forskningen tycker Jacob (00:46:21) Det finns överföring från studier på mindre vältränade till riktigt vältränade (00:50:00) Vad vi tyckte om klassificeringen för 4 år sedan (00:54:07) Elitidrottares träning drivs sällan av forskning utan mer av erfarenhet, anatomiska och biomekanisk kunskap

Det är dags för ännu en uppdatering kring de olika modellerna för vad som händer med människors energiförbrukning om det börjar röra på sig mer. I ena hörnan finns den klassiska modellen där man räknar med att mer fysisk aktivitet höjer den totala energiförbrukningen med i princip samma mängd energi som förbrukas vid den extra aktiviteten. I det andra hörnet finns den begränsade modellen (constrained model) som först presenterades av Pontzer 2016. Denna gång diskuterar vi artikeln Energy requirements: the case for the factorial model och en ledartext som publicerades samtidigt med titeln Energy requirements revisited: why the factorial model still matters. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:26) Ett extra tillägg inför dagens avsnitt (00:07:08) Nyttan med ideér som är lite tokiga och troligen fel (00:10:17) Argumenten lät starka när de först presenterades, en bra historia säljer (00:11:58) Hypotesen från Pontzer från start och den reviderade versionen (00:17:45) Statistiska problem bakom ett av de starkare huvudargumenten från Pontzer (00:27:07) Varför ska man bry sig om det här? (00:31:09) Pontzers modell är sämre än den tidigare på att förutsäga energibehov (00:32:06) Varför har Pontzers modell blivit så populär så fort? (00:38:20) Den faktoriella modellen behöver förfinas men fungerar bättre än de nya förslagen

I avsnitt 556 av Tyngre Träningssnack diskuterar vi en studie där man har undersökt om samma personer får samma typ av resultat om de utför samma träningsprogram två gånger med en längre paus emellan? Som utgångspunkt har vi studien "Limited reproducibility of individual physiological adaptations to repeated endurance exercise training". I studien har man jämfört hur samma personer svarar på samma träningsprogram vid två olika tillfällen. Resultatet visade att det förmågan att förutsäga hur en viss person svarar på programmet utifrån hur de svaret tidigare var högst begränsad. Med andra ord så kunde samma personer svara riktigt bra under en period och sen under en annan så svarade de betydligt sämre. Graferna och resultaten som vi pratar om i avsnittet kan du se i ett inlägg på Instagram som du hittar här, instagram.com/p/DagXmmKEU_s/. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:51) Avsnittets bilder finns på Instagram (00:07:13) De som svarar dåligt på ett träningsprogram kan svara bra på samma program senare (00:08:12) Får du samma effekt från samma träningsprogram om du utför det igen? (00:13:33) En period konditionsträning, 8 veckors paus, en upprepning av samma träningsperiod (00:16:59) Även efter placebo så presterar vissa bättre och andra sämre (00:19:42) Variationen i träningsresultat mellan utövare i studier (00:28:38) Ytterst svag korrelation mellan träningssvar första gången och träningssvar andra gången (00:32:47) Varför är sambandet så svagt mellan olika träningsperioder? (00:39:31) Regression towards the mean var tydlig i datan (00:43:04) Är vi mer lika varandra än vad vi tror när det gäller hur vi svarar på träning?

Jacob och Wille diskuterar serien Jakten på den nya Lamine Yamal som finns att titta på SVTplay. I tre delar så tittar man på olika delar av talangutveckling och akademiverksamhet. Det första avsnittet jämför Sverige mot Danmark när det gäller ungdomsverksamheterna och satsningen på talangfulla spelare. I avsnitt två diskuteras det psykiska måendet hos spelare i akademier och framför allt vad som händer med spelare som inte får fortsätta i en akademi när allt de har gjort under sina liv är att spela fotboll och drömt om att bli fotbollsproffs. I sista delen besöker man Benficas ungdomsverksamhet som är en av de akademierna som producerar flest elitspelare i världen. Där intervjuas både svenskar som tillhör verksamheten och ledare och ansvariga i klubben. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om barnkonserter (00:06:40) Serien Jakten på den nya Lamine Yamal (00:07:26) Varför får danskarna fram bättre fotbollsspelare idag? (00:13:16) Fokus på psykist mående hos spelare som får lämna akademierna (00:15:29) En inblick i Benficas akademi (00:29:41) Fördelarna att hitta spelare med potential tidigt enligt Benficaanställd (00:31:49) Nackdelarna med att tidigt ta in de med störst potential enligt Benficaanställd (00:35:19) Problemet när medelmåttiga ungdomar ges bilden av att de har stor chans att lyckas

Jacob och Wille diskuterar lite lyssnarfrågor i avsnitt 554 av Tyngre Träningssnack. Jacob börjar med att berätta lite kring fenomenet hangry och en nyare studie som har tittat på om det påverkas av vårt blodsocker eller inte. Studien med titeln "Glucose levels are associated with mood, but the association is mediated by ratings of metabolic state" fann att även om det fanns en korrelation mellan lågt blodsocker och sämre humör så var den medierad via hunger. Så om människor hade lågt blodsocker men inte var hungriga så var de inte i mer troliga att vara på sämre humör. Om de istället var hungriga men hade normalt blodsocker så var de ändå i ökad risk att vara på sämre humör. Efter det här så är det en fråga kring hjärtvariabilitet, en kring att uppskatta VO2max med olika metoder där man inte mäter inandningsluften och till sist blir det om kreatins effekter på hjärnan. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om semestrande (00:06:53) Finns det någon data som stödjer begreppet hangry? (00:24:03) Är hypen kring HRV befogad? (00:39:20) Kan man göra en rimlig uppskattning av sitt VO2max utan utrustning som mäter utandningsluften? (00:46:25) Har kreatin någon betydelsefull effekt på hjärnan?

Det är äntligen dags för Jacobs utlovade avsnitt kring fröoljor, eller seed oils som de ofta kallas på internet. I avsnittet får du veta lite mer om var termen fröoljor innebär och vad det är som har gjort att det blivit ett sånt surr kring termen på sociala medier de senaste åren. Du kommer också att få lära dig en hel del om vad oljorna påstås göra och varför det mesta som påstås är antingen fel eller baserat på ingenting mer än vilda spekulationer. Det här avsnittet finns också att se på Youtube vilket bör underlätta för dig att följa med då det är en del tabeller och diagram som kan vara bra att se samtidigt som vi diskuterar dem. Dessutom är det med en del roliga klipp som definitivt gör sig bättre om du får både ljud och bild istället för bara ljud. Videoavsnittet hittar du på Jacobs egen youtubekanal som kort och enkelt bara heter gudiol. Till det här avsnittet finns det även en artikel på Tyngre där du kan hitta ytterligare referenser utöver de som visas i bild på youtube. Du hittar den artikeln här, Varför snackar alla om fröoljor?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotbolls-VM (00:08:40) Fröoljor, aka seed oils, vad säger forskningen? (00:11:46) Joe Rogan och Paul Saladino som katalysator bakom oron kring fröoljor (00:17:20) De vanliga fröoljorna i USA är väldigt annorlunda mot de vanliga i Sveriga (00:20:15) Litet sidospår om personen Paul Saladino, tidigare Carnivore MD (00:33:28) Svenska influensers som kopierar snack från USA som content (00:35:32) Fröoljor är en dålig kategorisering av livsmedel och används inte i forskning normalt sett (00:40:26) Varför omega-6 påstås vara inflammatoriskt (00:43:08) Forskning visar inte att omega-6 är inflammatoriskt i praktiken (00:48:45) Omega-6 ger inte inflammation i interventionsstudier (01:01:24) Vi vet att fleromättade fetter istället för mättade fetter är positivt för blodfetterna (01:03:12) Observationsstudier med objektiva biomarkörer visar på neutrala eller positiva effekter från omega-6 (01:09:33) De långsiktiga RCTs som finns är stökiga och svårtolkade (01:12:23) Sydney diet hart study och Minnesota coronary experiment (01:16:33) Ration mellan omega-6 och omega-3 (01:20:59) Ditt omega-3 intag har väldigt stor inverkan på ration mellan omega-6 och omega-3 (01:26:05) De flesta animaliska livsmedel vi äter idag har högre ratio än rapsolja (01:31:30) Hur är det med uppvärmning av oljor? (01:36:00) Många näringsrekommenationer avråder från väldigt högt intag av fleromättade fetter (01:43:46) Dieter som lurar människor till att börja äta lite bättre

Det är dags för fotbolls-VM och Jacob och Wille värmer upp genom att diskutera hur väder och omgivning likt värme, hög höjd, luftföroreringar och resande kan tänkas påverka spelarna under turneringen. Som utgångspunkt använder vi artikeln The 2026 Men's FIFA Football World Cup: Evidence-Based Guidelines to Protect Player Health and Performance from Environmental Challenges. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:07) Hur miljön påverkar spelarnas prestation under VM 2026 (00:11:39) Klubb-VM i fotboll var kanske en liten inblick i hur VM kommer se ut (00:13:35) Värmen lär vara den faktor som kommer påverka mest (00:24:59) Hur kan man värmeanpassa sig när tiden inte räcker till för en optimal anpassning? (00:40:59) Publiken kan vara i ökad risk för farlig påverkan från värmen med (00:43:11) Några matcher kommer att spelas på högre höjd vilket påverkar orken markant (00:55:45) Luftkvaliten kan påverka de med känsligare luftvägar (01:01:08) Resande, tidszoner och logistikproblem

Vad händer med människors maximala prestationsförmåga när de åldras och vilka faktorer inverkar på hur stor påverkan blir? Det är ämnet för avsnitt 551 av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar artikeln Changes in physical performance with aging in master athletes and in the general population: an update. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:01) Om uttrycket förhindra förfallet (00:08:16) Vad händer med den maximala prestationsförmågan när vi åldras? (00:08:48) Narrative reviews hade både styrkor och svagheter (00:13:40) Hur prestationen försämras bland masteratleter inom friidrotten (00:26:16) VO2max minskar med 10 procent per decennium (00:29:21) Gör den explosiva kraften en snabbare minskning kring 50 års ålder? (00:31:31) Könsskillnader i hur prestationen förändras med högre ålder (00:36:37) Hur träning ser till att vi behåller muskelfiber samtidigt som explosiviteten ändå minskar (00:45:17) Maxpulsen går ner med högre ålder (00:46:47) Den bästa åldern att träna upp något är vanligen när man är ung oavsett när man börjar tappa det (00:50:29) Hur länge kan man förbättra sig om man börjar som otränad äldre?